hemma!

Ja, så va vi då äntligen hemma! Igår strax efter lunch intog Hedvig det som kommer att vara hennes hem de närmaste veckorna. Efter det stundar husflytt men fram till dess försöker vi göra oss så hemmastadda som det går när man samtidigt packar undan saker.

Dagens plan var en liten promenad med vagnen, men vädret slog om från sol till mulet å regn så besvikna fick vi ställa in utevistelsen. Istället sorterade vi lite i badrummet, plockade undan lite allmänt och har såsat i soffan. Det har exempelvis tagit mej en hel dag att se hela New Moon, det säger väl nått om att fokuset ligger på lite annat håll :)

Curry har imponerat på oss och verkar ta "lillasysters" ankomst med ganska bra ro. Han såg lite förstörd ut imorse när han med trött blick och stor motvilja satte sej upp från Jonas ben å undrade om det va såhär nätterna skulle se ut nu framöver :)

Hedvig har även träffat morbror för första gången. Såhär mysigt vare å sova på hans nytränade axel :)

Hedvig är här!

Puppan är ute och arbetsnamnet har nu bytts mot Hedvig! =) Vi är förmodligen världens lyckligaste föräldrar. Wow vilken underbar skapelse, helt oemotståndlig att titta på!

banoffepaj

200 g digestivekex
150 g rumstempererat smör
1 burk kondenserad mjölk, sötad
2 dl grädde
3 bananer
1 dubbeldajm

- Ta bort pappret från den kondenserade mjölken och lägg hela konserven i en kastrull. Var noga med att vattnet hela tiden täcker burken. Koka upp och låt sedan småkoka ca 2 timmar.
- Finsmula digestivekexen och blanda med smöret. Tryck ut till hård botten i en rund form med löstagbara kanter.
- När mjölken/kolasåsen kokat klart, kyl i kallvatten innan den breds ovanpå bottnen.
- Skiva bananen och lägg skivorna på kolasåsen. Spara några till toppen.
- Vispa och bred på grädden.
- Garnera med de återstående bananskivorna och krossad dajm.

Det här är bland det sötaste och godaste jag ätit :) MUMS!

dagens njutare

Gårdagen va en mentalt tung dag. Det strulade på kontoret å jag fick jobba över så jag va inte hemma igen förrän efter 18. Trött å less efter allt organiserande upptäcker jag att hela huset är fullt med folk! Å jag som bara ville käka å lägga mej å softa! Nåväl. Gjorde mitt bästa för att socialisera, även om jag inte på långa vägar kom upp i standardnivå. Får gnälla åt mej lite middag å när gästerna äntligen verkar va påväg ut (ja ja, jag kanske råkar vara lite väl entusiastisk!) så kliver min faster på mej!! De närmaste 5 minuterna tillbringas i en trygg kartong men när alla drar sej mot dörren kräves det av mej att jag säger hejdå så jag vinkar av dem å stupar sen i säng, eller i soffa rättare sagt. Farsan å jag ligger å slökollar på Top Gear å sen American Idol, men en kvinna skrek så alla katter i hela USA dog, enligt juryn iaf. Personligen dog jag lite jag också, så pappa stängde TV'n å så somnade vi. Jag kan helt ärligt säga att jag inte minns när han klev upp, men morsans klockor hörde jag.

Så jag masade mej in till sovrummet för lite mys på morsans vänstra axel med omnejd. Jag hann inte ens ta kurrandet till oktav 2 innan hon klev upp, otacksamma människa.

När hon klev upp gick jag å la mej i soffan där jag legat hela natten. Det va dock nått som inte stämde för jag låg inte såhär konstigt med nacken då. Antingen äre en konspiration eller så har jag hoppat upp från fel håll...
//Curry

födelsedagen inställd!

I söndags hade ju Puppan sin officiella födelsedag. Men eftersom födelsedagsbarnet själv inte verkade fattat det, tänkte jag hjälpa till lite så jag hämtade spaden å skottade framsidan. Sen kom jag på att baksidan va ju etter värre än framsidan eftersom vår älskade kvartersvärd skottat snö från taket å ner på vår fina, uppskottade gång. Inte konstigt att Curry inte vill gå ut, han KAN ju inte gå ut. Två flugor i en smäll alltså, tänkte jag å masade mej till baksidan. Jag hann ta typ två spadtag innan kraken uppenbarade sej (något missnöjd med mitt val av aktivitet) å tog spaden ur mina händer. Resultatet? En fint skottad gång åt Curry å inga ryggfrakturer på den blivande mamman. Tragiskt nog blev det heller ingen puppa.

Idag är Jonas på jobbet å det har yrt snö flera dagar. Undra vad jag ska hitta på? ;)

fortfarande

så är Curry familjens nyaste tillskott, och kräver dessvärre, som sej bör, all uppmärksamhet och omvårdnad från sina föräldrar. Vi får väl se hur den stundande rangordningen kommer påverka hans psykiska välbefinnande. I värsta fall får Jonas bära runt på Curry i samma utsträckning som jag bär runt på Puppan, och tvärtom. Tror dock att vi utesluter honom från aktiviteten amning. Han har redan försökt på Jonas och det slutade inte som det skulle. Eller så vare precis det det gjorde.

Förresten. Puppans nerräkningsbubbla har fått spatt å räknar bakåt. De antal dagar som nu syns är så många dagar vi gått över tiden. Kan ju också va roligt å veta, kanske :)

familjen

Förutom att man ser ungefär exakt hur många dubbelhakor jag samlat på mej under dessa 9 månader så tycker jag om den här bilden väldigt väldigt mycket. Så då räcker det att 2/3 av familjen ser bra ut :)

Bekymmerslös

Hur kan en katt som hittat på så mycket rackartyg under en dag vara så söt?

balettakademien, here I come!

"Smidig och graciös. Lättfotad och tyngdlös. Välbalanserad och rörlig."
Kanske inte, men om nu puppan ska stanna där inne ett tag till så får jag väl intala mej det iaf.
Fake it til' you make it.

Nä, skämt åsido...jag mår väldigt bra. Enda sovställningen jag inte fixar är magläge, jag kissar 1 gång/natt, kan sätta mej på golvet (OCH ta mej upp) om jag skulle vilja, ta en timmes promenad utan problem, jag sover bra även om jag har lite svårt att somna ibland och jag kan äta vad jag vill utan att få halsbränna. Har det med andra ord riktigt bra fortfarande. Haha, låter som att det är typ 3 månader kvar å fortfarande skulle kunna vända.

Sa till Jonas för nån dag sen att det kändes närmare å mer verkligt när det va 10 dagar kvar än nu när det bara är 2. Nu har det liksom gått över mitt förstånd tror jag, det är lite ogreppbart. Jag gjorde nästa veckas matsedel igår precis som om det va vilken vecka som helst. Jag ska luncha med en kompis "framöver" som om jag kommer kunna välja å vraka på datum. Ni ser ju, jag har ju inte fattat alls. Snälla, försöker jag planera nått med nån, påminn mej att jag ska ha (eller redan har) barn om några dagar så jag inte blir helt förskräckt när det väl kör igång. Jag pratade med Jonas om helgens å nästa veckas planer för nån dag sen men han va irriterande passiv i diskussionen. Kom bara med ett "vi får väl se". Såklart (!) tände jag ju till å undrade vad han menade med det. Jamen, svarade han, vi ska ju barn.

Juuuuuust ja...

köldknäpp

Det har varit riktig svinvinter några dagar. Kylan är helt okej, men när det ska blåsa å yra då hare gått för långt. Regn har jag inget emot. Inte snöfall heller. Men när nederbörd kombineras med blåst så blir jag tvär. Ja, rent av sur. Fast jag kan ju inte göra nått åt det alls, bara gå runt där ute å fortsätta va arg. Har idag varit på stan å köpt schampo å balsam. Det slank även ner en chailatte från Barista. Jag rekommenderar den å det varmaste. Den som är osäker får gärna följa mej dit å uppleva en med mej :)

Annars äre lugna gatan här. På onsdagnatt går den årliga bokrean av stapeln och gissa vilka som ska hänga på låset till åkerbloms kl 00.00?? Jag å raringen såklart! Detta sker helt enligt traditionen såklart, men i år är även en baktanke involverad. Det ingår nämligen som en del av min "få-puppan-å-komma-ut"-operation. Jag bokar in en massa saker med förhoppningen att väcka puppans illgärs (det bara måste finnas en sån gen i puppan!) å så kommer den ut! Smart va? Barnmorskan bokade idag in våran nästa träff, 5 mars!!! Hon tror på fullaste allvar att jag kommer gå över 5 dagar (minst, såg jag på hennes ansiktsuttryck). Icket, tänkte jag, å nu ska jag alltså försöka bevisa det också. Lika bra å sätta igång på en gång ifall puppan är lika trögstartad som jag.

Skywatch

Med inspiration från AKOs fredagsbilder tänkte jag lägga upp några egna "Skywatch"-bilder som jag samlat på mig. Även om jag fascinerats av himlen och tänkt tanken tidigare så kommer det inte bli någon regelbunden syssla, så skapa inga förväntningar.

Först ut, några ensamma molnstrimmor över södra Manhattan. Om vi inte stannat upp vid övergångsstället hade vi nog missat det. Ibland gäller det att se upp, bokstavligt talat alltså.

Befinner man sig i norr kan himlen se ut såhär kl.12:45 en dag i slutet av December. Jag vet inte om det bara var psykologiskt, men det lilla solljuset som trängde fram gjorde faktiskt att de -26 graderna kändes lite varmare.

Himlen finns även på natten, även om den är väldigt svart ibland. Tar man sig ut från stadens ljus kan man se häftiga saker, som här, norrsken sett från Hamptjärnsstugan. Åska har ju skrämt människor genom tiderna. Undra vad jordens befolkning tänkte om norrsken innan vetenskapsmännen kom med i bilden...?

en bukett tulpaner

Ja, det fick jag av Jonas för ett tag sen, bara för att han älskar mej. Det va en sjukt bra anledning tycker jag! Nu har de tyvärr vissnat och ser ut ungefär som jag känner mej. Tror bestämt jag ska ta en varm dusch och byta kläder så kanske jag känner mej fräschare. En liten lur i soffan skulle nog inte heller göra saken värre. Ska bara handla först, en sån här rolig handling när man bara köper goda saker, chips å dricka å dipp å sånt mumsigt. Sen tänkte jag krafsa ihop några kakor att knapra på under melodifestivalen imorrn. Hoppas de blir goda för jag har aldrig testat det här receptet förut :)

vackra tävraskogen

Helgen tillbringades hemma i Övikstrakterna, närmare bestämt Ultrå och Tävra. Eftersom det bor ett djur i Tävra passade det utmärkt med en riktig långpromenad i det underbara vädret. Jonas hade kamera och jag hade draghjälp, perfekt fördelat :)

Trots att Tävraskogen enligt utsago ska myllra av älg (och övriga animal) fick vi nöja oss med diverse spår i snön. Det kändes inte helt fel det heller om jag ska va riktigt ärlig. Känner mej inte riktigt redo för ett älgmöte med mina +16 kg, draghjälp eller inte!

Det underbara vädret kan skådas idag med, trots att det är kallt i luften. Hade en intensiv dag går med brödbak, pizzabak, tvättande och skrivbordsrensande så det hanns verkligen inte med nån promenad. Idag ska jag ta å masa mej in till stan för diverse småuppdrag. Förhoppningsvis blir det nedmontering av skrivbordet ikväll då Jonas kommer hem. Babyskyddet skulle inte må dåligt av att sättas fast i bilen heller, känns bättre å redan ha den på plats än att man (Jonas) måste göra det under, låt oss säga, lite mer kritiska förhållanden. Vagnen har jag bäddat idag. Puppan har fått en jättefin fäll av gammelmorfar T å gammelmormor H som passade alldeles ypperligt. Kommer att bli varmt å gosigt där inne när det blir aktuellt med promenader. 10 dagar kvar. Hör du det puppan??

Rutberget

Nu är det väl ändå dags att jag får skriva ett inlägg här, Linda har alldeles för stort övertag! I lördags gjorde jag, min far och min svåger slag i saken och begav oss ut på en skidtur. Det ryktades att Rutberget strax nordväst om Örnsköldsvik bjöd på fin skidåkning. Med en temperatur på -13 tvekade vi en stund och väntade på att solen skulle stiga lite högre.
Efter första stigningen var inte kylan något problem längre. Tvärtom, värmen räckte och blev över. Visst, Rutberget är ett berg, det går ju inte att ta fel på. Men att vi skulle få drygt 200m stigning på 8km hade vi inte riktigt räknat med. Som tur var kom ju belöningen på hemvägen.
Vinterns ihärdiga snöfall hade förvandlat skogen till ett drömlandskap och kaffe/varm choklad intogs med stor njutning på toppen. Sen hann vi med en semla på vägen tillbaks också. =)

banankaka med chokladbitar

Banankaka med chokladbitar 175 grader, 30-40 min

75 g smör
2 ½ dl socker
2 msk mjölk
1/4 tsk salt
1 tsk vaniljsocker
2 ägg
2 mogna bananer
100 g blockchoklad
2 ½ dl vetemjöl
1 tsk bikarbonat

- Smält fettet i kastrull, låt svalna.
- Blanda det med socker, mjölk, salt och vaniljsocker.
- Dela äggen och blanda i gulorna (spara vitan!)
- Mosa bananerna och blanda ner dem i smeten.
- Hacka blockchokladen och blanda den med mjöl och bikarbonat. Häll ner i smeten och rör om.
- Vispa till sist vitorna till ett hårt skum och vänd ner i smeten.
- Häll smeten i smord form, grädda i 30-40 min. Kakan ska vara knappt klar i mitten för att bli riktigt saftig.
- Servera banankakan tillsammans med en klick grädde, lite glass eller bara ett kallt glas mjölk.