2011-03-27

insikt är kunskap

Det är hon som vill inte bli lagd i sängen, inte bli lämnad ensam och inte sova å jag som inte orkar bära i evigheter, inte vill påbörja nån vana att nån måste va i sovrummet varje kväll och inte vill avbryta nattandet när det väl är påbörjat. Jag bär, hon lutar sej mot mej, jollrar, sparkar med benen och gäspar. Lutar mej ner för att lägga ner henne och hon kramphåller sej fast. Bär ett tag till, lägger ner, hon stortjuter och sätter sej upp. Stryker på huvudet, ryggen, kinden. Lugnar, nynnar å pratar. Hon blir lugn. Går ut genom dörren...å stortjut. Några upprepningar å sedan tar irritationen "men ligg där å skrik da...jag bryr mej inte" å det dåliga samvetet "fruktansvärda mamma" över ens kropp.

En och en halv timme senare, med samma inre kamp, går jag för hundrade gången in på rummet, stressad och frustrerad å med inget tålamod kvar. Med snor å tårar fulla ansiktet står lilla illvrålet i fotänden och hickar fram "mam ma...mam ma". Den värsta mamman är visst ändå den bästa mamman å efter en massa förlåt, pussar, kramar, bärande (hej ryggfraktur!) å mera pussar går det äntligen bra att somna...helt slut av allt gråtande och hickande. Å plötsligt är hon inte alls till salu längre...plötsligt vill jag ta upp henne igen, stryka över håret, snusa henne i nacken å pussa på kinden. Frustrationen är borta å all kärlek som nyss kändes långt bort ligger i en tår i ögat. Mammas älskling. Du får aldrig försvinna från mej.

2011-03-24

hå hå ja ja...

Idag äre fint väder men storm. Hedvig verkar sova godare än vanligt ute bland allt vinande men både Kurry och jag föredrar soffan en dag som denna. Har fått några träningsskivor med Zumba av Malin som jag tänkte testa idag. Det va lite väl utdraget intro så jag avbröt efter halva å tog mej lite lunch istället. Men nu ska jag köra igen...utan intro. Pang på bara. Fick en släng magsjuka/ätit nått dåligt i tisdags, vilket gjorde att jag fick avboka träningen på kvällen. Nu är jag på G igen å längtar till nästa pass. Men tills dess får jag hålla till godo med promenader (utan risk att blåsa bort) och hemmaträning. Bara Hedvig sover... :)

2011-03-16

träning och kalas

 Vilken tråkig blogg vi har nu för tiden! Händer det ingenting kan man ju undra. Eller händer det för mycket? Det är väl en blandning av lite och mycket som resulterar i ett ständigt plockande å görande ända tills lilla damen sover å jag parkerar mej i soffan. Typ. Fast jag har ju faktiskt börjat träna...nån träningsdvd vid lunchtid å sen igår även gruppträning i Sävar så det är inte så mycket soffsittande som det låter. Är sjukt peppad på träning och promenad, hoppas det håller i sej läääääng. Måste komma i form innan sommarvandringen å det skulle inte va helt ovälkommet att byta byxstorlek heller.

Hedvig har ju fyllt 1 också. En måndag av alla dagar. Därför blev det kompiskalas på lördan, farmor/farfar/fasterkalas på söndan, mamma/pappa/barnkalas på tisdan (måndan hade jonas magsjuka så då gjorde vi inte många knop alls) å mormor/morfar/morbror/susannakalas på fredan. Sen tyckte vi att vi hade kalasat färdigt så vi la ner hela grejen. Fanns inge fika kvar heller så det va nog lika bra :)

Barbapapa-tårtan som Hedvig faktiskt kände igen. Pluspoäng till både mor och dotter tycker jag!

  Huset va fullt med både barn å vuxna å det va sådär härligt stökigt med hög ljudvolym som man nog bara uppskattar när man vet att det bara varar i några timmar. Hedvig passar på att från drömmarnas land tacka hemskt hemskt mycket för alla fina paket som hon fått! Nästa år har vi som mål att hon ska kunna öppna paketen själv, blåsa ut ljusen och kanske smaka lite på tårtan :)

2011-03-09

se så duktig jag är!

Det där var väl inte så svårt! :)

2011-03-05

oskärpan


Oskärpan som haft sitt grepp om oss å framförallt Hedvig håller på att släppa. Det vart en utdragen förkylning som inte är riktigt över än, men märkbart mindre nu än i måndags. Ikväll va första kvällen hon verkade vilja somna som vanligt. Tidigare kvällar har hon bara grinat å grinat, vridit sej i sängen, sparkat med benen, satt/ställt sej upp å absolut inte gått att bära. Ikväll (borta dessutom) låg hon bara å gnall lite ynkligt över tätheten i näsan å somnade mot min axel båda gångerna jag lyfte upp henne, helt utmattad. Hoppas som sagt att det vänder...det är tärande när hon inte kan somna när och som hon brukar.

Annars så äre det sista fixet inför kalaset som gäller. Imorrn ska tårtan skulpteras, vilket jag ser framemot med skräckblandad förtjusning...fast oavsett hur den ser ut så kommer den va sjukt god å det är väl det som räknas...men lite prestige känner jag allt av så jag ska göra mitt allra bästa. Idag lyckades jag skära mej i fingret då jag lite (för) snabbt skulle dela tårtbottnen i väntan på Jonas. Blod, blod å lite ångest att det hamnat på min fina botten men allt löste sej å jag fick till å med fem plåster på såret. Kvällen avrundades med hemgjord pizza hos Westbergs, tårtrester (dag 1/5 planerade!), massor med Cola och en film. En bra avslutning på veckan och en skön början på helgen. Nu: sömn. Låt firandet börja!