Första advent

Tänk att helgerna fylls av aktiviteter oavsett hur lite man planerar för det. Linda är på minisemester över helgen och jag och Heddan rår om varandra här hemma. Det som skulle bli en lugn fredagkväll blev helt plötsligt en Idol-kväll med massor av gofika hos grannarna. Den enda som inte var nöjd med det förslaget var Hedvig, som vägrade somna normal tid. Förstår väl jag det... det är mycket roligare att träffa grannarna och se TV.

Lördagen började normal tid trots den sena kvällen, vilket fick som resultat att lilla fröken nästan höll på att somna vid tiotiden på förmiddagen. På något sätt vände tröttheten när vi åkte på Julmarknad i Bullmark tillsammas med Elin och Isak. Det kan även ha varit alla roliga saker där som höll henne vaken. Gulliga islandshästar, ritbord för barn, massor av julsaker och tomtar att titta på och sist men inte minst - våfflor! En mycket trött Hedvig stirrade apatiskt ut i luften hela vägen hem, bad sedan ivrigt att jag skulle hämta vagnen. Där sover hon nu sött!

Ikväll tänker vi gå på adventscafé på EFS, det var väldigt kul förra året!

familjen är samlad

Har suttit i bussen å längtat mej galen å nu är jag äntligen på hemmaplan. Har pussat Jonas å gosat med Hedvig så jag klarar mej till imorrn iaf. Oj va Heddan har växt! Lång är hon, å i ansiktet syns det att hon blivit äldre. Lilltjoppan. Nu ska mamma inte va borta mer :)

en grillning

Igår bestämde vi oss för att gå på utflykt idag, om vädret tillät. Solen sken å himlen va blå så Erik, Isak, Hedvig, jag å hundarna tog vagnar å ryggsäckar med oss å vandrade upp längs en lägda å in i en skog. Mitt på stigen gjorde vi upp en eld å vecklade ut liggunderlaget. Härligt! Att gå på utflykt med barn visade sej vara lite annorlunda än att utflykta utan, så luften va varmare än korven men det gjorde ju ingenting. :) Här kommer några godbitar från den härliga förmiddan ute i solen.

 

 

 

 

 

 

 

Rutberget

Nu är det väl ändå dags att jag får skriva ett inlägg här, Linda har alldeles för stort övertag! I lördags gjorde jag, min far och min svåger slag i saken och begav oss ut på en skidtur. Det ryktades att Rutberget strax nordväst om Örnsköldsvik bjöd på fin skidåkning. Med en temperatur på -13 tvekade vi en stund och väntade på att solen skulle stiga lite högre.
Efter första stigningen var inte kylan något problem längre. Tvärtom, värmen räckte och blev över. Visst, Rutberget är ett berg, det går ju inte att ta fel på. Men att vi skulle få drygt 200m stigning på 8km hade vi inte riktigt räknat med. Som tur var kom ju belöningen på hemvägen.
Vinterns ihärdiga snöfall hade förvandlat skogen till ett drömlandskap och kaffe/varm choklad intogs med stor njutning på toppen. Sen hann vi med en semla på vägen tillbaks också. =)

Filmuppdatering

Efter en välbehövlig vilodag bestämde vi oss för att trotsa regnet och köra downhill. Det gick bra ända tills duggregnet övergick till vanligt regn och vindarna tilltog till den grad att liften stängdes.
Kalla och rejält leriga kastade vi in handduken och insåg att vi bara skulle frysa om vi fortsatte. Eftersom stugan skulle städas och vi hade ca 40mil att avverka i regn så var det nog ett bra beslut ändå.

Här kommer ett lite längre videoklipp från övernattningsturen.

Skatteåterbäring

Lite orolig för dagens väder var jag nog när vi kröp till kojs igår, men vi vaknade till lätt molning himmel och lagom cykeltemperatur. Efter att ha sagt adjö till stugvärdinnan och damerna från Dalarna tog vi sikte mot Forsavan, där kungen visst har en stuga.
Stigen dit gick genom lummig fjällbjörkskog och snart hade vi passerat Tärnaån. Efter lite uppförsbacke blev stigen i jämförese "väg". Kungen verkar inte nöja sig med att gå till stugan utan åker hellre fyrhjuling. Den breda fina fyrhjulingsvägen passade perfekt för våra trötta ben. Detta var alltså "skatteåterbäringen" =) Efter att ha susat fram över några riktigt härlig fjällhedar väntade 400 fallhöjdsmetrar ner till Norra Fjällnäs. Det var nog den längsta utförsbacke jag någonsin har cyklat utför =)
Några bilder från igår och idag:

Syterstugan

Efter fyra timmars cykling längs kungsleden kom vi fram till Syterstugan. Vi funderade på att trampa vidare till Tärnasjöstugan men beslutade oss för att lämna ryggsäckarna och bara ta en tur innan middagen. Nu är vi nyätna och nyduschade (i en jokk) och bara njuter av solen!

Holmön

En gång är ingen gång, två gånger är tradition. Nu är det såldes tradition att ge sig iväg på en längre cykeltur på midsommarafton(sdagen)! I morse vände jag framhjulet mot Holmön, eller jaa... snarare mot färjelägret på fastlandssidan. Som sig traditionen bör så var det liksom ifjol kallt och inte alls speciellt bra midsommarväder... Färjan rullade en del av blåsten under den 40min långa färden. Nu har jag, efter att ha utforskat Holmön och Ängesöns västra sida, tagit en välbehövlig fikapaus i Klintviken! Hade ju tänkt njuta av solen men den gömmer sig i molnen... =)

Orrspel

Den längtan som yttrades i förra inlägget blev inte långvarig. På lördag e.m. åkte jag och far iväg för att hitta en spelplats. Orrar verkar vara traditionsbundna för vi hittade fjädrar och dun vid samma skogstjärn som vid besökte för ca 10 år sedan.
Efter en mycket lätt övertalning fick vi med oss svågern också. Klockan 03 bylsade vi på oss kläder, fika, packning och ficklampor. Efter en timme var vi på plats och hade krupit in i tältet och endast minuter senare landade ett tiotal orrar på isen och började spela. Det var fortfarande väldigt skymt och de blev inte långvariga, något måste ha skrämt iväg dem.

Vi slumrar en timme och jag väcks av ett par kanadagäss som landar på isen. Solen börjar sakta kika fram.

Luften kokar av kuttrandet och med jämna mellanrum flikas ett "tshhoooish" in. De är tillbaka!

Jag måste säga att orrtupparna har en rätt lustig "pose" där de stegar fram med vingarna utspända. Tydligen är det det skitfräckt, orrhönorna kärar ner sig totalt.

Som mest spelar ett 15-tal orrar. Hönorna satt inledningsvis och tryckte i någon grantopp men plötsligt landar 8-9 stycken på isen, mitt bland orrtupparna. Tupparna gjorde sitt yttersta och kuttrandet blev än mer intensivt.

Vi blev inte riktigt kloka på spelreglerna, men det finns någon typ av duell som går ut på att tupparna sakta promenerar mot varandra samtidigt som de bröstar upp sig så mycket som bara går.

Att flaxa lite med vingarna kan ge ett visst övertag verkar det som. ;)
300mm-objektivet är pressat till sitt yttersta och beskärningen i photoshop ger allt annat än vackra bilder. Nästa gång placerar vi tältet ännu närmare!

Vi sover ett tag till och det har lugnat ner sig en aning nu, Danne spanar ut genom tältet för att konstatera att dagens konsert är slut Varmt kaffe/te/choklad och mackor gör gott när morgonbrisen kommer.

Tältet är nästan helt osynligt, åtminstone tyckte orrarna det. Eller så var de för självupptagna för att märka oss.

Dags att riva tältet och packa ihop.

En upplevelse rikare knatar vi hemåt. Orrarna spelar för hönorna även nästa natt, men då utan publik.