mammaledighet

I fredags hade jag min sista arbetsdag på ungefär ett år. Det är en väldigt lång tid å samtidigt som det känns otroligt skönt så känns det väldigt konstigt. Jag som känner mej själv vet ju att jag tenderar att bli rastlös vid för lite yttre stimuli så om jag fortsätter att må lika bra som jag gör nu är risken överhängande att jag kommer att drabbas av denna rastlöshet. Därför har jag, pedagogisk som jag är, tänkt ha små veckoprojekt som jag engagerar mej i. Nu den första veckan är uppgiften att gå på stan å köpa stuvbitar som jag ska ha till dreggelskydd.

Gårdagen spenderade jag å en massa jobbarkompisar på IKEA vilket var den perfekta avslutningen på min hittills så lysande karriär. Många timmar stående å gående vart det, tröttsamt men väldigt kul som alltid när det handlar om IKEA. För puppans del resulterade IKEA-besöket i en badbalja och reflexer till vagnen. Jag ska inte sticka under stolen med att det vart en hel del sneglande på andra saker från barnavdelningen också, men som sagt...jag hanterade frestelserna (och jobbarkompisarnas hetsande) mycket bra och kom alltså bara hem med dessa två planerade tingestar. Hela dagen avrundades i lugn å ro med rött te å jättegod bärpaj hos familjen Hörnfeldt och sen väntade en djup nattsömn med så mycket snarkande från min sida att Jonas tillbringade hela natten i soffan (å vi är inte ens i närheten av att va kvitt på snarkfronten så tyck inte synd om han...än). Idag tror jag det blir en loj dag. Min högra höft protesterar idag, jag vet inte om det har nån normal fysisk orsak eller bara klassas som gravidskrämpa utan närmare behov av förklaring. Faktumet kvarstår å situationen förblir helt oförändrad i alla fall... :)