2010-05-21

utveckling!

Satt å kollade på lite bilder (istället för att städa!) och tänkte att jag skulle visa hur mycket som hänt å bara 2 månader. Nu är det ju ett litet tag sen sista kortet togs, för den som inte ser henne varje dag har det säkert hänt ännu mer de här sista dagarna. Idag har hon å jag suttit på golvet å pratat länge å väl. Hon arbetar väldigt med att forma munnen och ger ifrån sej både joller å gurglanden. För första gången har hon även (vid tre tillfällen!) lyckats få till gälla glädjeskrik men än så länge "råkar" de nog bara komma för hon ser lite förvånad ut som jag :)

Huvudet, eller nacken rättare sagt, blir bara starkare å starkare. Jag kommer faktiskt inte ihåg hur jag bar henne när hon inte kunde hålla upp huvudet...krångligt verkar det ha varit iaf! :) Hon har även börjat hålla fast saker. Tror inte att hon vet innan att hon ska ta fast i nått speciellt utan hon tar de tillfällen som ges helt enkelt. Snuddar handen vid nått gripbart så kan hon ta tag å hålla fast. Igår vare linningen på tröjan som hon höll i, och även drog upp så alla fick se den söta lilla magen. Även den fina tummensnuttefilten är lätt att hålla i. Den drar hon gärna upp mot ansiktet...tror nog hon tycker det är mysigt att gosa med den när hon ska sova.

En tredje ny sak hon har för sej är när hon ligger på rygg. Då spänner hon hela kroppen, sparkar med benen och vrider överkroppen åt höger. Ser stundtals ut som att hon kommer att vända sej men det är bara överkroppen som rör sej. Bakpartiet är något svårmanövrerat än så länge :)

Fjärde å sista grejen är att hon vill stå. Hela tiden spritter det i benen å hon ska upp, upp, upp. Fattar inte att hon inte får träningsvärk som håller på.

Nu vill Hedvig inte blogga längre utan byta blöja å käka. Det Hedvig vill, vill även jag u för tiden så på återseende :)

1 kommentar:

Jolbi - Fashionillustrator sa...

Vad stor hon har blivit!

Jag ser en så enorm skillnad redan nu efter tre veckor, har redan ångest över att hon ska ta studenten & flytta hemifrån *snyft*

Nej det är underbart att vara mamma, man har liksom insett vad meningen med livet är.

KOnstigt att det inte går att kommentera...det ska det göra, märkligt.